Den amerikanska forskaren, författaren och universitetslektorn inom organisationsteori, Peter Senge är föregångaren för utvecklingen av och teorierna för en Lärande Organisation. Han menar att ”En lärande organisation är skicklig att ta till sig, utveckla och förmedla kunskaper samt att förändra sig så att man tillämpar dessa kunskaper” (2000)
En lärande organisation kräver en annan slags organisation än den traditionella med sina hierarkiska och linjära strukturer som är makt-, övervaknings- och regelorienterade.
En lärande organisation, eftersom den utgår ifrån andra värden – kräver en annan slags styrning och ledning. Den kräver också en god arbetskultur som främjar lärande gemenskaper.
En lärande organisation bygger på att ledaren har anställda medarbetare som med olika kunskaper, erfarenheter och talanger gemensamt bidrar till att nå målen för verksamheten. En respektfull arbetskultur som kan uppskatta olikheter! Dessutom med en vilja att i positionen som professionell lära för att utvecklas och som generöst kan dela med sig av sina kunskaper. Det är VI som tillsammans lyckas med vårt uppdrag! Enligt professor Ashish Nanda bygger ca 80% av att DU lyckas – på TEAMET du tillhör.
Det handlar om ett paradigmskifte. Ett skifte i vår föreställning, i våra tankemönster, om hur vi tänker om världen och människorna i den. Det innebär också hur vi tänker om problem och dess lösningar och hur vi medvetet arbetar med kommunikationen i organisationen. Det är ett paradigmskifte från första till andra ordningens cybernetik, enligt Gregory Bateson.
Kan en lärande organisation drivas framgångsrikt? Ja, om vi vågar tänka och agera annorlunda. Gary Hamel, gästprofessor vid bl.a. London Business school (2008):
Man kan inte hasa sig över till nästa S-kurva. Man måste ta ett språng. Man måste slunga sig över sina förutfattade meningar, över alla andras effektiva metoder, över alla expertråd och över sina egna tvivel.
Idéerna för en Lärande organisation grundar sig i systemteori som är ett tvärvetenskapligt område med ett nätverk av teorier från bl.a. kommunikationsteori, social konstruktionism, språkfilosofi, lösningsfokuserat, språkvetenskap, psykologi, appreciative inquiry, biologi, sociologi och socialantropologi.